Det här är naturligtvis en väldigt senkommen notering, men jag ville bara säga att Sara Kadefors ”Fågelbovägen 32” nog är en av de bästa svenska romaner jag läst, åtminstone från de senaste åren. (Moderna svenska romaner är sällan speciellt bra, när jag tänker efter.)
Den är både empatisk och iskall, precis som huvudpersonen Karin.
Åsa Cronas tunna debutroman – om någon minns den - hette ”Västerbrogatan 7” (Prisma, 1993). Den hade en annan tematik (grannfejder) men samma stämning av vantrivsel och vaga hot. Kadefors har dock ett bredare register, vad gäller mänskliga relationer och iakttagelser av samhället omkring.
Det verkar i alla fall som om böcker med exakta gatunamn i titeln sällan är speciellt idylliska! Hur var Henrik Tikkanens ”Brändövägen 8?”
Här finns en del av svaret.
Poesi, dikt, lyrik och lögner. Ev. nåt om musik, krocket och fotboll också.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar