2008-12-07

Raderna

Så tar spädbarn, barn och vuxna in den yttre verkligheten, som stoft från sina drömmar, och projicerar in sig själva i yttre ting och människor och berikar den yttre verkligheten genom sina fantasifulla varseblivningar.


Donald W. Winnicott:"Övergångsobjektets öde"
Diwan 1-2/ 2008

________________________________

Ja, och det vore förstås fint om varje politisk diskurs, varje arbetsplats, varje social ordning, varje stenlagd väg till helvetet, kunde lösas upp en smula, i ljuset av den lek vi omedvetet leker när vi överför vårt inre kaos, eller kosmos, våra rädslor, vår omnipotens och mindervärdighet, våra järnhårda försvar och bisarra undanflykter, på personer och skeenden i vår omgivning.

Girigheten att äga som bara överglänses av girigheten att bestämmma, som bara överglänses av kontrollbehovet,som bara överglänses av...

Vad?

Genomlysthet.

Medvetenhet om de underliga bubblor av förvrängning och förvanskning som vi genomkorsar och vars positiva poler är två: verkliga objektsrelationer till verkliga människor som uppfattas i sin egen grund:
eller verkliga "övergångsobjekt": leken, skapandet, skrivandet, målandet, musicerande, forskandet, som inte är möjligt utan en liten öppning i skalet av illusioner...

Inga kommentarer :