Adonis, är hans "artistnamn", Ali Ahmad Said hans ursprungliga namn, och dottern Ninar Esber, som ser ut som en väggmålning från Fajum, har gjort filmen om sin svårfångade far.
Det är en vänlig berättelse om en pappa som verkar ha varit mera intresserad av sin inre värld, och sina dikter, än av sitt barn. Men när han sitter i soffan i sin hemby, med den 106:åriga modern är han plötsligt helt närvarande. Kanske för att hon inte kräver någon förklaring av honom. Älsklingen. Habibi.
Egentligen är han bara som de flesta skapande människor, navigerar åt sidan i vardagen för att att inte blockera den inre kompassen med det som kallas "annat". Visst, han är självupptagen, eller så borde man kalla det upptagen av sitt, av det han helst vill lyssna in.
Så vacker arabiska som när han läser sina dikter har jag aldrig hört.
Filmen går i repris: 8:e mars, 23.00 i
Svt 2
Poesi, dikt, lyrik och lögner. Ev. nåt om musik, krocket och fotboll också.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar