Uppföljning Sjölin/Virdborg

Var och en som kan läsa innantill, kan se att Daniel Sjölin nu (DN 30/11) – inklusive pseudonymen Michael Mortimer – ger uttryck för en visserligen förytligad och vulgariserad version av det jag skrev i den här gamla artikeln, Litteraturpolitikens vänster-högerskala. Detta inklusive detaljer som kritiken av tidskriften Glänta. Som följd av den artikeln blev jag ju angripen av en stor del av det yngre litterära etablissemanget, och jag har sen dess inte kunnat publicera en enda betald artikel som kulturjournalist. Det känns lite märkligt att se hur liknande ståndpunkter nu har blivit något relativt opportunt.

En annan rätt skrämmande sak är att se hur stort inflytande tidskriften 10TAL har över den litterära offentligheten. I samma nummer av DN – alltså kulturbilagan för exakt en vecka sedan – har båda de två långa feature-artiklarna koppling till 10TAL, som alltså omnämns i material som sträcker sig över fem helsidor. Den ena artikeln är intervjun med Virdborg och Sjölin som avslutas med omnämnandet att de lärde känna varandra när de satt i 10TAL:s manusgrupp. Den andra är intervjun med förlaget Dockhaveri (Maria Margareta Österholm och Hanna Riisager) som är rubricerad: ”Inför Stockholms poesifestival”. Och vilka arrangerar den festivalen? Jo, 10TAL! ”Gurlesk är temat på Stockholms Internationella Poesifestival den 2-5 december” osv. utvecklar DN sin text, som delvis är en ren rewrite på 10TAL:s pressmaterial. Österholm och Riisager är rädda för att begreppet ”gurlesk” ska annekteras av 10TAL. Ledsen, men det har redan hänt.

Uppdatering: Intervjun med Dockhaveri har tydligen en historia som är värd att uppmärksamma. Sa jag något om 10TAL:s makt över offentligheten?