2022-06-16

Allt du behöver veta om festivalen Tranås at the Fringe

intervju med Peter Nyberg   


Jag har själv medverkat ett år som poet på festivalen (2017) Men första bekantskapen med arrangörerna och föreningen Kultivera väckte en del frågor som jag nu i efterhand och inför årets festival försöker reda ut, och vem är bättre att fråga än författaren och litteraturutvecklaren Peter Nyberg, som varit inblandad i festivalen under alla år sen starten? Titeln här ovan må vara en klyscha men den har ovanligt nog täckning i texten, Tranås at the Fringe har blivit en av de viktigaste festivalerna i Sverige och den är värd att belysa ur alla möjliga aspekter. Även om den i grunden lever sitt eget liv.

 

Vad är egentligen historien bakom Tranås at the Fringe, denna vid det här laget ganska etablerade konst-och litteraturfestival? Hur gick det till när den nordsmåländska metropolen Tranås, med 15 000 invånare, blev till ett litteraturens Mecka, en mental och fysisk plats som liksom existerar som en helt egen punkt på den svenska litterära kartan? (Om du inte håller med mig i min beskrivning av At the Fringes roll så säg det här på en gång!)

 

 - 2014 genomförde Kultivera ett första författarresidens i Tranås. Författarna kom från olika delar av världen och ville på något sätt visa vad de ägnade sig åt, så de skapande 12 separata evenemang. Efter hand tänkte vi att evenemangen lika väl gick att se som en festival med en inledande och avslutande Pilsnerpoesi (en styrd öppen scen med MC). I Tranås fanns förutom Kultivera också tidskriften Populär Poesi och Magnus Grehn förlag. Vi fick pengar från Svenska Akademien och jag anställdes året efter på några procent, vilket ledde till att festivalen genomförde 70-80 evenemang 2015, framför allt inom litteratur men också inom andra konstformer. Jag tycker om beskrivningen av Tranås exceptionella kulturliv som en parallell värld. I hög grad är det så eftersom en stor del av Kultiveras verksamhet är internationell, de ägnar sig åt metodutveckling, nätverkande och processer snarare än produktion, vilket gör att verksamheten i stort är ganska svårgreppbar för människor utanför konstarterna. En viktig faktor till att det fungerar i Tranås är att Colm Ó Ciarnáin, som grundade Kultivera balanserat mellan att hela tiden omskapa verksamheten men också vara medveten om vad det är han vill med föreningen.

 

Vänlighet och alla-känner-alla-stämning (snart känner alla varandra i vilket fall) är en viktig del av festivalens profil. Men stadens breda boulevarder imponerar också och tycks placera Tranås någon helt annanstans än ute i den litterära periferin. Vad säger du, med din inblick i festivalens upplägg; befinner vi oss i någon vettig mening i en periferi eller är Tranås betydligt mer centralt än man kanske kan tro vid första besöket?

 

 - "Mellan någonstans och ingenstans" har varit en slags slogan som belyser vår egen syn på dilemmat och begreppet fringefestival (en festival i marginalen) kommer ur samma förståelse. Det komplexa ligger i att vi är mer internationella, alltså mer globala, än nästan alla andra litterära festivaler i Sverige tack vare nätverkande samtidigt som spelplatsen är en ort som inte ligger avsides i meningen att det egentligen inte finns någon anledning att slumpmässigt åka in i Tranås för resenärer (om man inte åker bil mellan Mjölby och Vetlanda). Digitaliseringen som skett tack vare pandemin har också lett till en betänklig närhet till Kultiveras nätverk, författare som legat i residens tillsammans kan plötsligt talas vid digitalt under evenemangen.

 

At the Fringe har samarbetat med en rad författare från Wales, Irland och Storbritannien, som t.ex. curatorn Dominic Williams (Wales) som återkommer varje år. Vadan denna betoning på författare från västligt belägna öar? Anar vi utkastet till ett keltiskt litterärt universum som går igen i Tranås?

 

 - I väldigt mycket har det varit tvärtom - Tranås seder och berättelser går igen i de besökande författarnas poesi. Jag tycker att det blir spännande när till exempel Tishani Doshi, en indisk poet som verkar i stora delar av världen, har tre dikter som uttalat eller genom allusioner har Tranås som tematik eller fond i den hyllade poesiboken Girls Are Coming Out of the Woods. Dominic och Colm möttes under Wexfords kulturfestival och eftersom Colm kommer från just Wexford i Irland och Dominic är från Wales ligger tyngdpunkten där. Men det vore fel att begränsa verksamheten genom att tänka att det bara är människor från öarna, det finns en stark koppling både till Turkiet och Sydamerika via Red Doors nätverk i Köpenhamn - vilket inte minst är synligt i fringefestivalens program. 


Festivalen verkar i ovanligt hög grad ha ett kollektivt ledarskap. Vem är det som bestämmer bokningarna egentligen? Och vilka är Kultivera?

 

 - Fringefestivalens princip är att vem som helst får göra vad som helst (nästan). Det finns expertgrupper i Kultiveras nätverk som beslutar om litteraturevenemang, filmer, konst, dans och de allmänna evenemangen. I hög grad anmäler sig artister till det "Open Call" som läggs ut i början av året. Föreningen Kultivera står för de administrativa nödvändigheterna. Eftersom föreningen just blivit del av ett nordiskt nätverk för fringefestivaler var de tvungna att ha en ganska hård sållningsprocedur för första gången någonsin, men det leder å andra sidan till att festivalen i år blir större än någonsin. 

Kultivera skapades 2012 av Colm Ó Ciarnáin med det konkreta syftet att driva residens för olika konstformer. Det första således 2013 i konst. Efter hand har föreningen blivit en magnet för konstnärer inom alla konstformer och man har växlat om till att vara ett sorts administrativt paraply som hjälper en rad föreningar på olika sätt. Inom alla typer av konstformer skapas av systerföreningarna Spegel (för film) och Litteraturcentrum >KVU en stor mängd evenemang till vilka Kultivera tillför professionell, ofta internationell, kompetens. 

 

Vad skulle du rekommendera en besökare att se och uppleva på årets Tranås at the Fringe?


- Pilsnerpoesikvällen den 9 juli under Dominic Williams ledning är den stora avslutningen och vanligtvis en fascinerande upplevelse. Svenska Haikusällskapet har en samling med öppna evenemang under den sista helgen. Daniel Malpeca från finska PEN kommer och berättar om sitt arbete. Louise Halvardsson har workshop om scenisk framställning. Pablo Saborio flyger upp från Amsterdam och har workshop i hur du gör korta korta filmer. Klokast är att se i programmet på www.atthefringe.org/ när festivalen närmar sig (just nu finns inte allt med) för att ta del av det som du är intresserad av. Det finns något för alla och det mesta är gratis.


intervju av Andreas Björsten

 Fotnot: Festivalen Tranås at the Fringe äger i år rum 2-9 juli.

 


Inga kommentarer :