Jelena
Schwartz - Luftevangeliet
Förlag: Ars Interpres Publications (Pamphilus XVII)
Översättning från ryska: Håkan Sandell,
Mikael Nydahl, Alan Asaid
Urval och förord Håkan Sandell
ISBN: 978 91 986439 9 2
Ett litet tunt kuvert landar i brevlådan. Det visar sig innehålla en diktsamling av den ryske poeten Jelena Schwartz (1948-2010). Grått häfte. Enkel layout. Starka texter.
Redan vid den första dikten är jag fast. Det är en varm och omfamnande läsning. Man blir glad och nyfiken av hennes texter, men det rör sig också en mörk underton mellan raderna, en vass kritisk symbolik som gör texterna både angelägna och omstörtande.
Kvarglömd barnvagn utanför en affär
Ett barn glömt kvar i sin mjukstoppade vagn,
där mor har slukats av butikens glans.
Natt står redan fram vid skymningens rand
och rullar i sin korg ett blodigt bär.
En katt ryker av kroppsvärme, i lyktans skär
har månen stigit, knytet ligger där
intill sin lutande vägg, sin mjuka bädd,
i prasslande lindor, bara barnet är försvunnet,
tycks ha smält och betyder inget längre,
inte heller dess hesa skrik. Vems är ungen?
/.../
Dikten är skriven 1972 och troligen publicerad i någon av de ryska emigranttidskrifterna vilket utgjorde den enda ocensurerade möjligheten att publiceras för fria författare under sovjettiden. Jelena gav ut två böcker
i utlandet innan hennes första bok kom ut i Sovjetunionen.
LUFTEVANGELIET är det första större urvalet av Schwartz
på svenska. Här får vi starka prov på både hennes dikter och poetiska
kortprosa. Det är texter som ger mersmak.
Hennes texter är vackra, målande, ofta med lite biografiska (?) inslag. De har inte sällan även små stråk av religiösa bilder eller antik diktning.
Dikterna ur Cynthiasviten (1978) är kanske samlingens starkaste. (Cynthia var en romersk poetissa som blev föremål för Sextus Propertius kärlek och diktning. Han skrev ett antal elegier omkring 30 f.Kr.)
I:4 Till Cupido
Alltid för du smärta med dig, diunge med vingar.
Och har kärlek förgått, lämnar du smärtan kvar.
Vart avsked darrar av dina pilar, och i ditt koger
står alltid fler, men säg mig då, varför så girig
när du tryckande dig mot min hals drar ut pilarna
med överdriven kraft ur dessa redan torra sår?
Är det vedergällning för att du inte längre känner
att du är min herre? Skjut du hellre då en ny.
Rör inte den som träffat, vrid den inte, inte heller
dra den ut – redan stelnat sluter sig blodet runt.
Så flyg iväg, lilla killen, försök inte att pilla mer.
Sista avdelningen av Luftevangeliet utgörs av några prosadikter, hämtade ur LIVETS SYNBARA SIDA. De publicerades först i tidskriften Zvezda 7/2000. (Översättningarna har också varit med i Hjärnstorm 98/2009, men har omarbetats till denna bok.)
Skymning
En gång när jag satt vid fönstret och gjorde läxor lyfte jag plötsligt på
huvudet och fick se hur ett blekblått överjordiskt sken
rann in på vår innergård i timmen mellan hund och varg. I detta
skimrande sken frambars bud om det allra viktigaste, det
genomborrade mitt hjärta, gav mig inblick i fjärran världar och
andra liv. Skymningen är sedan dess min favorittid på dygnet.
Sist i boken publiceras några utdrag ur brev som Jelena Schwartz skickat till Håkan Sandell. De ger en fin bild av denna finstämda och egensinniga författare, som jag hoppas snart blir föremål för fler översättningar.
...
Min smak är bred, kanske alltför bred, eklektisk. Det finns många poeter som jag älskar vilka är sinsemellan helt olika. Tiuttjev till exempel [Fjodor Tiuttjev]. Eller Mandelstam, Tsvetajeva, Verlaine. Tiuttjev är ytterst djup, ett geni … men det är oöversättligt. (oktober 2005)
...
Men du ser verkligen ut som Belyj [Andrej Belyj]. Kanske jag ser detta på ett särskilt sätt, inte det omedelbara. Belyj skrev mycket spännande om Templet i Dornach [det första antroposofiska Goetheanum, i Dornach, Schweiz] … Jag blev kallad till ett möte, tillsammans med andra ryska författare, av en norsk förläggare. Men du vet, jag är en katt som vandrar ensam. Dessutom, var det alldeles för tidigt på dagen för mig – jag stiger upp på kvällen, då är jag i min hemstad, vilken är mörkrets. (november 2005)
...
Brevutbytet – som genomfördes på en pragmatisk engelska – fortsätter, glesnande, fram till mars 2010, då Jelena Schwartz avlider efter kort tids sjukdom. Hennes sista ord i brevväxlingen är: ”Men jag är inte rädd.” (Håkan Sandell)
Slutord: Vi behöver fler sådana här böcker. Som bygger broar mellan språk och människor. De sprids snabbt över nätet och sätter igång stora krafter.
De ryskspråkiga poeterna verkar vara högaktuella idag. Kanske skriver de så energiskt och rasande för att de ständigt hotas att tystas av de hårdnackade regimerna under Putin och Lukasjenkos välde. De unga Belarusiska poeterna Julia Tsimafejevas och Valzhyna Mort har fått stor uppmärksamhet för sin samtidsdiktning. Deras senaste
böcker ”Dagar i Belarus” (Norstedts, 2020) och ”Musik för de döda och återuppståndna”
(Nirstedt/litteratur, släpps i maj 2021) är samtidskommentarer skrivna direkt
för gatan och de pågående protesterna mot den totalitära staten. Orden kan inte tystas.
En eloge till alla översättare, författare, skribenter som vågar trotsa censur och ekonomiska begränsningar och sprider det fria ordet.
En eloge till alla idealistiska och engagerade förlag som vågar skapa en bättre värld med viktiga böcker.
Allt är i rörelse.
.jpg)
