BOFH, del 7

Det har varit lite dåligt med BOFH här på Argusbloggen på sistone, och det beror på att Sven har varit i det närmaste osynlig på Tidskriftsverkstaden. Han har varit som uppslukad av sitt nya jobb (ni vet, det där stället där man ägnar sig åt att frilägga hår) men jag hoppas innerligt att han ska återkomma mera regelbundet när det lugnar ner sig där.

I går dök han i alla fall upp på en kort men intensiv visit framåt kvällskvisten. Kjell och jag trodde att han skulle ägna några minuter åt diverse mankemang på tidskrift.nu, men tji fick vi. Sven såg inte riktigt kry ut och verkade mest intresserad av att försöka få tag på en ny telefon, eftersom han tappat bort sin "någonstans mellan under Janos säng och T-centralen".

– Vad ska du göra här för roligt då? frågade jag.

– Jag har slutat göra roliga saker, sa Sven. Roliga saker är för borgare.

Kjell gick och hämtade sin mobiltelefon och Sven lyste upp lite.

Kjell: Gissa hur många gånger jag har använt den här?

Sven: Det är ju för att ingen ringer på den. Att ringa dig är som att försöka ringa Elvis. (tar emot telefonen) Men ska inte du använda den då? Du är ju familjefar.

Kjell: Jag säger inte att du ska få den.

Sven: Jag måste låna den i ett halvår minst.

Kjell: I ett halvår!?

(Båda vecklar in sig i en lång harang som innefattar "comvic", "köpa ny", "låst i nio månader till", "bindningstid" och "betalar av på telefonjäveln".)

Kjell: Men då borde du väl ha rätt att få en ny telefon?

Sven: I vilken värld har du bott?

Kjell: Mobiler, alltså, det är bara trassel.

Jag: (till Sven) Du är lite blek.

Anonym medlem i Tidskriftsverkstaden: Är du sjuk, Sven?

Sven: (kacklar och viftar med armarna)

Kjell: Det skulle passa dig. Kycklinginfluensa.

Jag: Det går jättedåligt med BOFH när inte du är här.

Sven: (med största tänkbara sarkasm) Jo, men eftersom målet med mitt liv är att vara uthängd på en blogg, så får jag väl vara här för din skull då.