Rätt problem, fel lösning

Som i Michel Houellebecqs Plattform, när huvudpersonen kommer fram till att västvärldens män och kvinnor på grund av galopperande narcissism inte längre är förmögna till äkta sex och närhet, när han utifrån den insikten begår felslutet att sexturism skulle vara den enda lösningen på västvärldens sexuella och känslomässiga nöd, hur uppstår egentligen detta ödesdigra felslut? När han själv ändå under romanens gång har hittat en kvinna och en tvåsamhet som avviker från normen av känslomässig ödeläggelse, när han borde veta att detta kan de inte vara ensamma (!) om. Men detta feslut är, tror jag, oerhört vanligt, och sker på många av livets områden.