BOFH, del 29

Plats: Tidskriftsverkstaden i Stockholm. Tid: Fredag eftermiddag. Personer: Sven, jag, Julia och en medlem i kammarmusikföreningen Samtida Musik.

Sven kliver upp från källaren, där han håller på och gör en affisch till Samtida Musik som skulle ha varit klar redan när han kom till jobbet.

Sven: Och här sitter du och bofhar ...

Jag: Nä, jag har ingen att bofha om, men nu kom du ju.

Sven rullar en cigarett medan han kollar på vad Julia, som sitter bredvid mig, håller på med.

Sven: Jag trodde du var klar med den där.

Julia jobbar med ett bokomslag som ska till tryck och jag förstår inte mycket av det som sedan sägs, men noterar ord som "färgprofil", "srgb", "metadata", "postscript", "pdf" och "färginställning i Indesign".

Sven: Men vadå?

Julia: Jag vill att den ska göra som jag vill.

Sven: Den gör vad du säger åt den att göra, inte vad du vill.

Han är klar med cigaretten och försöker visa ett trick han kan: att kasta upp cigaretten i luften och fånga den i munnen. Tanken är förstås att imponera på tjejer på krogen och vid tredje försöket lyckas det. Jag säger att det är fint, men att tjejerna kommer att ha hunnit ragga upp någon annan eftersom det tar sådan tid innan det hela fungerar.

Sven: (suckar) Och gått hem och lagt sig och fått barn ...

Jag: Vad är srgb?

Sven förklarar att srgb är en färgrymd som är större än rgb.

Julia: Du är ju värsta ...

Sven: Värsta vadå?

Julia: Som en professor eller något.

Jag fnissar. Sven går mot utgången med cigaretten.

Julia: Nej men gå inte nu.

Sven: Men det är så skönt när någon avslutar med "du är ju värsta professorn eller något". Det är väl bara att skicka iväg den där skiten. De kommer inte att märka något.

Julia: De klagar inte på något annat än om någon ser ledsen ut på bilden.

Sven: Så varför grotta ner sig i det där?

Julia: Det är min läggning.

Sven: Mm.

Han går ut och röker. När han kommer tillbaka kommer en tjej från Samtida Musik upp ur källaren och visar oss den färdiga affischen som Sven har hjälpt till med. Hon undrar om vi känner till mannen på bilden: Csaba Deák. Det gör vi inte.

Jag: Fråga inte mig, jag lyssnar bara på hårdrock.

Sven: Du skulle ju intervjua Nutida Musik?

Jag: Ja, det har jag gjort också. Såg du den fina bilden med regndropparna på rutan?

Sven: Det var nog den finaste bilden du har tagit.

Jag: Å, jag fick beröm av Sven! Det ska jag leva på i flera år.

Julia: Och ändå är det så relativt ...