I min serie om den bästa andliga rockmusiken har jag nu kommit till Roxy Music från 1973, ett kanske överraskande val.
Jag fattade väl inte mycket av den här sångtexten när jag hörde låten första gången; den gav mig i alla fall en känsla av något allvarligt, mystiskt och lite högtidligt. Samtidigt är ju låten sensuell och så att säga plastisk. Roxy kommer undan med det.
Poesi, dikt, lyrik och lögner. Ev. nåt om musik, krocket och fotboll också.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar