2011-06-07

Ett av vår tids alla meningslösa samtal

I stigande antal, meningslösa. I stigande grad, meningslösa. På TV: Gissa vad din fru vet om din favoritmusik? Gissa vad din man helst vill ha i femtioårspresent?
Gissa hur många tår jag har om hundra år? Gissa hur många fickor det finns på ett par jeans? Bravo! High five. Du är en av OSS.

Idag var jag en av de ANDRA. Idiotirriterad på att Norton Security hela tiden skickar tjatiga mail om att min prenumeration håller på att gå ut, fastän jag betalat årspremien i mars.
Jag får efter en del mackel ett besked om att börja chatta med något så ljuvligt som en tekniker:
”Du har nu kontakt med vår tekniska support, Tony”, står det på chatten.
"Du är nummer tre i kön".

Vänta, fila naglarna, stigande blodtryck. Skriver:

Jag: Jo, jag får de här beskeden hela tiden (se ovan).

Han: Har du en knapp för Norton?
(Knapp, tänker jag, hur insatt låter det. Heter det inte ikon numera, de små oheliga tingen).

Jag: Ja, en gul ikon.

Han: Vad heter den?

Jag: (äh…äh…heter knappen nåt? Klickar) Ja, den heter Norton Internet Security
(Inte så överraskande?).

Han: Om du klickar på den kan du gå in på snabbförnyelse.

Jag: Men jag har förnyat, jag vill bara bli av med problemet.

Han: Hur vill du beskriva frågan?

Jag: Jag har ingen fråga. Jag har svaret: Jag HAR förnyat…

Han: Ja, jag ser här nu att din prenumeration löper till den 18.3.12.

Jag: Så, hur kan jag slippa få de här tradiga mailen?

Han: Kan du klicka på ikonen och sen gå till förnyelse?

Jag:(Suck, bit honom!) Men då vill jag du ska förklara varför jag ska klicka på något jag redan gjort.

Han: Återaktiveringen finns på samma knapp.

Jag: Men jag vill ändå veta varför det blir så här, och det sker så mycket skit på Internet, så jag vill du ska FÖRKLARA varför den måste återaktiveras…

Inget svar på chatten.

Jag: HALLÅÅÅ. Det är du som är teknisk support, du måste svara!!!! (din oartiga jävel, skrev jag inte).

Inget svar. Väntan. Det går fem minuter. Det går tio minuter. Tony, den f.d. prinsessgemålen, har tydligen gått och fikat, pissat eller blivit pissed off. Tony finns inte, bara den gula knappen, som jag nu klickar på, ända fram till ordet Återaktivering, som ska öppna de gudomliga portarna till min dators säkerhet, allt enligt Tony, my security counsel. Programmet kör igång, datorn susar en stund. Sen tar det slut. Allting återgår till det vanliga krypläget. ”Symantec does not connect”.

Det svaret fick jag upp också fem gånger i februari, innan jag äntligen kom in på deras betalsida. Visst är det funktionellt och framtidsvisionärt med datorer? Jag menar bara, alla oss i händerna på Tony, och hans lilla IT-gäng. Gick de ens ut gymnasiet? Måste man slicka dem för att få svar?

6 kommentarer :

Gabrielle RW sa...

Tack! Vad roligt du skriver! Fick mig ett ordentligt fniss. Fast jag förstår att det var (är) gräsligt irriterande. Och visst känner jag igen situationen!
Själv kämpar jag just nu med att installera det ena och det andra på en dator som varit iväg och fått ny hårddisk efter mystiska krascher. Oj vad mycket tid det går! Och nya obegripliga meddelanden kommer. Man ska ju göra en massa val som jag inte alltid fattar... Suck!

Gabrielle Björnstrand sa...

Bra att du fnissar. Men jag blir nog för satirisk när jag blir arg; det finns en Juvenalis i mig. Och det är väl inte så illa!

Ja, nya installationer: både på datorer och i utställningslokaler är ungefär lika trist.
Men när det väl flyter är ju datorn som en liten segelbåt, man får väl kryssa förbi de värsta grynnorna!

Anonym sa...

Det förvånar en amatör att alla som får problem med datorn (pc:n) alltid blir så frustrerade. Datorn (pc:n) var väl från början ett ingejörvetenskapligt verktyg och som det krävs lång utbildning möjligen kombinerat med intuitiv förmåga att handskas med ettor och nollor, särskillt när den (pc:n) hakar upp sig. 
Ingenjörerna upptäckte sen att man också kunde använda pc:n som ordbehandlare och 'häpp', om man säljer den till vanligt folk kan man kanske tjäna en slant. Sagt och gjort . . . och folk som köpt den fattade ju aldrig problemen som dök upp . . . så då krävdes support och små program som kunde hjälpa och förenkla och de nyttiga ingenjörerna som ganska fort förvandlades till programmatiska girigbukar, gnuggade pengaknölarna och fortsatte krångla till ordbehandlaren (pc:n) och fixade på så sätt till den oändliga tillväxtens evighetsmaskin.
Det finns, konstigt nog, en annan dator (Mac ), som mer verkar konstruerad för en s.k. vanlig användare. En apparat som man inte behöver vara teknisk datageni för att förstå, som gör det du tänkte den ska göra och som aldrig undrar om du förnyat årskontot på antivirusmotorn. Möjligen är även den (mac:n) driven av penninghungriga ingenjörer, men de har kanske jobbat lite mer på att inte överskatta vanliga människors förståelse för de infernaliska kraven på att gå in i trädet och långt ner i roten för att flytta filer hit och dit.

Från en uppskattande bloggföljare!

Gabrielle Björnstrand sa...

Tack Anonym och uppskattande

nu fick jag en tydligare bild av vad jag är inkopplad i för nät,

att jag inte är ingenjör visste jag ju förut :)

Bengt O. sa...

Det finns fullgoda gratisprogram som inte orsakar de där irriterande meddelandena. Vill dock inte rekommendera ngt speciellt eftersom jag inte vill ta ansvar för om något går fel. Själv var det länge sedan jag betalade för antivirus och andra skydd. Har aldrig haft några problem.

Ta en titt på t.ex. http://blogg.tkj.se/ och se om du kan hitta något matnyttigt.

Gabrielle Björnstrand sa...

Tack för rådet Bengt, tyckte väl också det kändes lite omodernt att betala för det här.
Mina gamla(eg.unga) kollegor på mediaområdet brukade nog säga just som du. Och jag: "men jag är rädd som en mus för att få in virus i stället för att få ut det".
Ja, det är darrigt för oss otekniska. Ska kolla länken.