Efter att ha sett utställningen på Edsviks konsthall: Man skulle kunna säga att Odd Nerdrum är en tekniskt skicklig målare med en tendens till självmytologisering (inte helt ovanligt bland konstnärer och författare). Men det räcker inte; intrycket är ändå att han är en mästare, om än en ganska ojämn sådan. Han lever i ett metafysiskt universum där ont och gott är verksamma krafter. Människor utövar våld mot varandra, men frälsningen finnes. Kanske är det det som Mats Arvidsson på Kulturnytt och Bo Madestrand i DN har så svårt för?
Det finns ingen seriös debatt om Odd Nerdrums verk i Sverige, bara hånfulla nålstick och prat om hans eventuella skatteflykt.
Ändå var han närvarande i sin frånvaro på Realism-debatten på Konstnärshuset i tisdags. Han omnämndes ett flertal gånger av Jessica Kempe, men utan konkretion, inga verk av honom visades. I stället lade hon sitt krut på att angripa hans elever, ett sätt att komma åt Nerdrum så att säga genom ombud. Hans elever som för övrigt är rätt olika varandra, vad jag kan se. Jag gillar t.ex. Even Richardson och Christopher Rådlund.
För några ögonblicksbilder från debatten, se mitt twitter-flöde.
Poesi, dikt, lyrik och lögner. Ev. nåt om musik, krocket och fotboll också.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar