Oavsett vad man tycker om Kjell Alinge, denna unika blandning av pratmani och grandiosa slingrande meningar utan slut, så finns det bara en som han i radio. Då och då tycker jag hans irrationella svada och galna humor är helt ljuvliga att lyssna på, om inte annat som avkoppling från alla faktaprogram och högtidliga förnumstigheter.
Idag kunde man, på trots av Alinges faiblesse för vissa smörsångare (hur kan man till exempel välja Mel Tormés version av "She´s leaving home" framför Beatles egna?) - också få höra ett par ovanliga uppläsningar av poesi: En av performanceartisten Laurie Anderson; som handlade om kommunikation, eller snarare bristen på. Kul.
Dessutom läste Leonard Cohen en text av Joni Mitchell: The jungle line. Nästan som av en slump hittade jag samma inspelning på Youtube. Varsågoda! Reprisen av Eldorado får ni hitta själva.
Men här får ni Laurie Andersons meta-banala lovesong som extra grådagsgåva.
Poesi, dikt, lyrik och lögner. Ev. nåt om musik, krocket och fotboll också.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar