 | ||||
| La Dordogne, 1903 |
Lagom till Nationaldagen lägger jag in en målning som målats av en norrman i Frankrike. Elementärt och framförallt kulturellt är vi nära besläktade. Euro eller ej. De här bleka dagrarna har synts ofta i Stockholm på senare tid, fukten och känslan av skymning under tunga moln. Men det här är La Dordogne, och det är bara en universell händelse att vattnet ser ut som det starkt drivande vattnet i Stockholms ström, och att det lilla slottet smälter in så anspråkslöst i naturen än man knappt kan skilja det från skogskanten. Nästan som Haga slott. Sverige. Ja, vi elsker dette landet! Dess strömmande vatten, som kommer överallt ifrån. Och blir alldeles jättesvenskt vid gränsen. Vilket under. Heja och vifta med vimplarna. Men glöm inte att det står EU-direktiv på baksidan. Nej, förresten tänk inte på det idag, fira! Och ta en sista koll på hur svindlade skickligt Thaulow målar floden som inte tillhör någon, och därför alla.
3 kommentarer :
"att man knappt kan skilja" ska det förstås stå, men "än man knappt" var en okej konstruktion.
Jag kan inte rätta mina texter här på Argus längre, eftersom det bara är en Direktör för det hela.
Men nog kan du väl editera dina texter fortfarande? Bra skrivet annars! Jag har för övrigt tänkt mycket på det norska på sistone.
Nej, det är just det jag inte kan. Efter omgörandet av blogger. Kommer inte åt redigeringssidan. Det är bara du som har nyckeln. Går den att dela?
Skicka en kommentar