Den bild som Dorotea Bromberg ger i sin debattartikel i DN är ju ganska glättad, hon medger bara ett enda fel i boken, och det består av ett enda ord, att Hanne Kjöller skrivit "bostadsrätt" i stället för "hyresrätt" vad gäller fallet Axel (krögaren Erik Videgård). Dessutom har det bladats in en rättelse vad gäller denna uppgift, skriver Dorotea.
Jag måste då säga att det är en synnerligen diskret rättelse som lagts in på s. 170-171; i formatet är den som ett mindre visitkort. Lätt att missa!
Är det då bara ett enda ord det handlar om? Kapitlet om vad Hanne Kjöller kallar "fallet Axel" är flera sidor långt. Det centrala avsnittet är detta:
"Men Axel Wallerstedt hade inte kunnat få socialbidrag. Det kan man inte om man äger en bostadsrätt, på 185 kvadratmeter i ett anrikt 1800-talshus på en flott Östermalmsadress, värd i runda slängar 12.5 miljoner."
Den elaka tonen och insinuationerna är genomgående i det Hanne skriver, inte bara här, utan i boken i stort, även om där också verkar finnas en del vettiga iakttagelser. Men sakfelen gör ju att man börjar tvivla på bokens uppgifter överlag, så även vad gäller "Axel Wallerstedt", som alltså Hanne påstår hade kunnat sälja sin bostadsrätt (som inte var någon sådan) med 2,5 miljoner i vinst.
En annan sak jag börjar tvivla på är Dorotea Brombergs omdöme. Visst är ska väl en förläggare försvara sin författare i det längsta, men att påstå att hon fått ökat förtroende för Hanne Kjöller efter detta debacle framstår som oerhört märkligt. Tills vidare behåller jag den etablerade bilden av Brombergs - som jag också har delat - som ett kvalitetsförlag, men detta kan på sikt inte undgå att skada förlaget.
Att "Axel Wallerstedt" nu stämmer Hanne Kjöller och hennes bokförlag på 2,5 miljoner kronor framstår i mina ögon som klart rimligt.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar