Poesibokmässan utvärderad

Jodå, poesibokmässan på Stadsbiblioteket i lördags blev en rätt trevlig tillställning trots den stora dominansen för Bonnier- och OEI-författare. Thomas Tidholm gjorde nog den bästa uppläsningen ur mitt sätt att se det, "mycket tidholmskt", för att citera Thomas C. Ericsson.

Johan Jönson då? Jo, han gjorde väl en hyfsad uppläsning. Och hans bok mot.vidare.mot fanns till salu för det facila priset av 150 kronor (vilket borde bli ungefär tio öre per sida om jag räknar rätt). Det exemplar som jag köpte visade sig dock ha åtminstone en trasig sida, söndertrasad vid tillverkningen av denna extremt tjocka och samtidigt tunnsidade skrift.

Tyvärr ingår inte tiden att läsa verket i priset, som jag konstaterade. "Man får ta tjänstledigt", kommenterade Johan J. som just då kom förbi Bonnier-bordet.

Ärligt talat, de flesta recensenter av Johan Jönson glider förbi frågan, men jag undrar om de verkligen har läst den bok de skriver om från pärm till pärm? Hur är det möjligt inom normal recensionstid att ta ställning till en bok som är betydligt tjockare än t.ex. Gustaf Frödings samlade dikter?

Här en text jag skrivit om en av Johan Jönsons tidigare böcker, "Livdikt". Jag har läst Jönsons tre föregående böcker men Livdikt är den enda jag verkligen läst från pärm till pärm. (Hoppade något hundratal sidor i Efter arbetsschema.) Dock framstår det allt klarare att han är den bästa författare - kanske den enda riktigt intressanta - som kommit fram från OEI-sidan.