Byggmästars nytändning

Jag har knappt sett några recensioner av Eva-Stina Byggmästars ”I tvillingarnas tecken”. Kanske betraktas boken som ett slags kuriosum, med tanke på att den innehåller kärleksdikter från författaren till dels Marilyn Monroe, dels Emily Dickinson. Dessutom anspelar titeln på astrologi, kan det bli värre ur dagens mondäna synvinkel?

För mig må allt detta vara hänt och inget som diskriminerar. Tvärtom ger mig boken en ny slags närhet och rentav kärlek till Byggmästars verk. Jag tyckte annars hon hade nått en väldigt tidig formtopp med ”För upp en svan” (1992) och ”Framåt i blått” (1994) och sedan dess inte riktigt realiserat sin potential som poet.

Boken är ovanlig redan i sitt ämne, ovanlig också i svensk poesi genom att den jobbar med fullständiga meningar. Den framsuggererar stämningar av skirhet och inspiration och vilar där, innan den går vidare till nästa stämning. Ovanligt, som sagt.

Jag tycker hon lyckas väldigt fint med att ge glimtar av Marilyn Monroes (jo, faktiskt) och Emily Dickinsons poetiska liv. Kanske lyckas hon rentav bättre med Marilyn än med Emily Dickinson, där den erotiska laddningen mer träder i förgrunden, kongenialt med hennes poesi, trots hennes återhållsamma livsstil. Hos den oroliga Marilyn faktiskt mer av lugn.

Jag tycker mycket om det här:

Du är min barfotapoet!
Jag gömmer dina diktfragment i mitt hjärta,
som om det var min privata egendom,
fast jag vet dikterna tillhör ingen, inte ens dig.

/…./

Och tillfällighetsdikter – finns det något annat,
är inte alla dikter mycket tillfälliga
precis som livet.

P.S. Jo, Marilyn skrev ju. Fragment, ett urval med hennes dikter och dagboksanteckningar kom 2011 på svenska.

Uppdatering: Att Anna Hallberg skulle såga Byggmästars senaste var ingen överraskning.