Som en julklapp till oss Cohen-fans sände SVT natten till julafton en länge försvunnen dokumentär om Leonard Cohen på turné 1972. Jag tycker filmen på ett närmast hypnotiskt sätt skildrar Cohens musik, poesi och liv under turnén på ett sätt som flyter ihop till en helhet. (Att han inte hade något emot att träffa groupies, som är påfallande framfusiga, framgår också.) Speciellt den sista halvtimmen om den avslutande konserten i Jerusalem är gripande. Cohen framstår periodvis som så ömsint och ömhudad i förhållande till sin publik, som jag gärna hade föreställt mig. Sådant som Peter Lindforss berättat om Cohens omtänksamhet får sin tidiga bekräftelse här.
I samband med Nobelpriset till Bob Dylan kan ett parti av filmen vara intressant som kuriosa. Cohen säger där följande:
"Om man skriver en bok, den ges ut och man får Nobelpriset är det en succé. Men om man skriver en dikt när man är 15 och den når fram efter 20 år så kan man inte... Då får man ge ordet succé en annan innebörd."
Filmen finns på svt play. Se den!
1 kommentar :
Den var så berörande. Jag tycker ännu mer om hans person nu. Denna fritt flödande känslighet, tårarna, sannhetskravet. Så enormt kärt.
Skickar videos från den senaste skivan till mina vänner. Jag kan tröttna på Leonard, men bara en stund. Skrev om honom på min blogg. Med konserten 1988 i "färskt minne".
Skicka en kommentar