Har någon dragit kopplingen mellan Valerie Solanas och Lena Svedberg innan?
Annars paxar jag den nu.
Läser nu, äntligen Sara Stridsbergs Drömfakulteten, och hela tiden tänker jag på den svenska konstnären Lena Svedberg. Ja jag minns inte att det var så hon hette, men jag minns en obändig kvinna som hatade på patriarkatet och vågade ta emot det våldsamma, detta myller, precis som jag får bilderna av Valerie Solanas hjärna tolkad i Drömfakulteten.
Är de månne barn av sin tid, eller och är det speciellt för att de var kvinnor, eller hade män andra sätt att också överleva på. Brinna brann brunnit.
Jag blir nyfiken och vill veta mer, suga i mig, slänga ifrån mig, allt som behagar mig.
Obändiga människor.
Poesi, dikt, lyrik och lögner. Ev. nåt om musik, krocket och fotboll också.
2 kommentarer :
Visst kan man välja att betrakta Solanas som en slags profet och en modig aktivist – men då borde man nog väga in att Charles Manson såg sig själv som en profet med rätt att döda, han också. Idoliseringen av Solanas genom Sara Stridsberg och många andra på det hållet är djupt problematisk, det är uppenbart att hennes ”mod att döda”, hennes attentat mot Warhol ses som själva inseglet på att hon var for real. Personen som slår ut gränserna mellan tanke, impulser och vilja, som förvandlar sig till ett vapen och tar hämnd utan pardon är en grundläggande tankefigur i Stridsbergs förord till SCUM-manifestet och på många andra ställen i bruset kring den här gestalten.
Det handlar om en idealisering av ett blint reaktivt våld och hat, till på köpet lokaliserat till verkligheten och inte enbart till fiktionens värld, och för några årtionden sedan fanns det inte så få som tyckte att t ex Manson var häftig just för att han hade gått över gränsen: man blir förnäm och adlas av att mörda. Dessa personer befann sig dock ute på marginalerna, inte på kultursidor, styrelserum i kulturbranschen och Augustprislistor. Vi har rört oss framåt.
det jag snarast tänkt på var det obändiga systerskapet, våldet är för mig helt främmande, det fria öppna, tjattret om ni så vill, att vägra vara god på så sätt att man går i patriarkets ledband, utan låter sin hjärna befolkas av det man själv tänker, därför tänker inte jag låta dig bestämma att denna min tanke handlar om SCUMmanifestet eller våld och vapen, det här inlägget handlar om den starka viljan att få bestämma över sig själv
mvh Malin
Skicka en kommentar