Författares Bokmaskin och Modernista

Jo, gårdagens upplaga av Poesi on line var en framgång. Nästan alla inom Stockholms estradpoesivärld (plus några långväga gäster) var där; Johan Nordgren, Pia K, Helena Leijd (via ombud), Pere Schröder, Jane Morén, Lars Larsen etcetera etcetera. Det var också en smockfull öppen scen på kvällen, många medverkande, ont om syre (ventilationen är ihopkopplad med lysrören, därför ingen ventilation under kvällen!), bra stämning, mycket öl och vin, några hyfsade band som spelade grunge-klassiker. Johan blev värvad att medverka under Örebro bokmässa nästa helg, där det också blir poetry slam, om jag minns rätt.
Antologin ”Poesi on line 06” är förstås en sådan bok, som aldrig kommer att bli recenserad någonstans eller ihågkommen utanför den närmaste kretsen av medverkande (som iofs är ganska stor), det är mer en manifestation för det fria ordet och för var poesin står just nu. Men det är ändå en bra gärning, en fackla utkastad i tomheten, en trampolin till intet, möjligtvis, för de medverkande. Som Kierkegaard väljer jag att tro på det absurdas räckvidd, språnget över till tron är absurt, tron på att poesin kan betyda någonting större än bara ord på ett papper, att den kan påverka människors liv.
Vi ser också debuten för en sprakande begåvad ung poet, Helén Ögrens dikt ”En dimension av lust” har förutsättningar att bli en klassiker, och kommer kanske att dyka upp i antologier av större inflytande än just den här…
MEN Författares Bokmaskin har med sin inriktning mot allas skapande medverkan ingen möjlighet att bli hipp på det sparsmakade sätt som den ”fina” litteraturen sedan 1980-talets mitt väljer att manifestera sig på. Det är naturligtvis ingen slump att FB knappast har synts i tidningsspalterna sedan 1974 trots en fortsatt ganska livaktig verksamhet.
I det avseendet är bokförlaget Modernista något av en kompletterande motsats till Författares Bokmaskin. Modernista satsar allt på att vara unga och hippa och smala på det där populärkulturella sättet som är minst lika exkluderande som det finkulturella. (Vilket ju inte hindrar att jag kan gilla en del saker de givit ut eller kan komma att ge ut.)
Förlagschefen Pietro Maglio har i alla fall sagt några av de dummaste saker jag hört av en person i branschen, fast kanske var han bara ovanligt outspoken. Jag citerar min egen blogg från 10/12 –03 där jag rapporterade från en diskussion om ungt skrivande på Kulturhuset:
”På moderatorns uppmaning att berätta något om sina erfarenheter nämnde Pietro Maglio att förvånansvärt många manus kom in till förlaget från folk som var gamla, över 50, en del upp till 75.
Pietro Maglio menade att dessa manus aldrig skulle bli utgivna, då en normal debutant är mellan 20 och 25 år.”
Fucking bullshit att tro att ålder avgör en skrivande människas öde, det finns något som heter inre drivkraft och märkliga utvecklingsvägar också!
Man kan i alla fall seriöst undra vad Modernista har för hållhakar på tidningen Expressens kultursida, då de sedan i somras haft sådär en tre heluppslag med (text)reklam för sig själva och sina författare, däribland ett par med kommande debutanten Martina Lowden, det senaste finns här. I jämförelse ligger alltså Författares Bokmaskin i total medieskugga, men de verkar inte vara alltför ledsna för det. Ingen kan slåss framgångsrikt mot tidsandan, men alla kan sätta små repor i murarna framför våra andetag och vägleda vår uttryckskraft förbi nya återvändsgränder.