2008-01-07

Borgerlig kulturpolitik - alliansen, alliansen, alliansen

Johan Staël von Holsteins utnämning till ledamot i Kulturrådets styrelse har väckt reaktioner. Hos mig också. Men störst bekymmer väcker förvisso frågan om den borgerliga kulturpolitiken över huvud taget. Till och med borgerliga medier som DN och SvD verkar allvarligt oroade.
Inte för att det var speciellt lätt för små kulturaktörer att få stöd under den socialdemokratiska regeringen. Men det verkar ha blivit etter värre, föga oväntat i och för sig. Den borgerliga kulturpolitiken går uppenbarligen ut på att de största namnen och institutionerna ska få mest pengar; liksom de som redan är mest framgångsrika.
Ingmar Bergmans minne får 20 miljoner, svårt att invända mot i och för sig. Ingmar Bergman var en stor om än ojämn konstnär inom ett flertal olika konstarter. Men det är samma summa som landets samtliga kulturtidskrifter får under ett år. Ingmar Bergmans minne lever vidare på egna meriter, men många kulturtidskrifter håller just nu på att gå under på grund av dålig ekonomi. Och utfallet för 2008 vet vi ju fortfarande inte, någon vecka in på detta år.

Men somliga tidskrifter får delar av sitt stöd i förväg faktiskt. Tidskriften 00TAL verkar vara speciellt gynnad av Kulturrådet, åtminstone om man ser till Kulturrådets fördelning av pengar till litterära evenemang. "Sjutton organisationer får den här gången stöd för olika typer av litterära evenemang. En av dem är föreningen 00TAL [borde vara föreningen Pomona, min notering] som ska genomföra en rad evenemang under 2008."

Ja, 00TAL genomför säkert en rad evenemang under 2008. Det är de inte ensamma om i kulturtidskriftsvärlden. Men 00TAL är den enda litterära tidskrift som nämns bland bidragstagare på detta område, dessutom den enda i Stockholm. Förutom 550.000 kronor i produktionsstöd kan man slå fast att de har ett förtäckt tidskriftsstöd också för att göra olika litterära evenemang, som ju i praktiken fungerar även som en marknadsföring för tidskriften.

Missförstå mig rätt, 00TAL har gjort många bra grejer, mest förr om åren i och för sig. Men genom 27 (!) års existens har nu tidskriften varit en stor bidragstagare för kulturevenemang i Stockholm. Andra nekas bidrag för liknande aktiviteter. (Ja, Post Scriptum har tvingats lägga ner både Södermalms Poesifestival och Poesi on Stage.) Det blir en snedvridning, en av många på kulturområdet.

Annars vill Kulturrådet bygga ut alliansmodellen:

"Kulturarbetarnas villkor ska förbättras genom att alliansmodellerna byggs ut. För att inrätta en ny musikallians används 22 miljoner kronor. Den befintliga dansalliansen förstärks med 8 miljoner kronor till totalt 12 miljoner kronor. Teateralliansen får 24 miljoner kronor".

Det har gått inflation - och partipolitik - i det uttrycket. Kulturrådet borde vara försiktigt med att använda det så tätt. Den borgerliga regeringen kallar sig för alliansen men det mesta annat ska nu också in under det paraplyet. Det gör intryck av partipolitisk styrning av kulturen.

4 kommentarer :

Thomas C Ericsson sa...

Även kulturpolitek styrs av vilka salonger man rör sig i ;-(

Gabrielle Björnstrand sa...

Fast Teateralliansen fanns förstås långt innan den borgerliga alliansen...
och kommer säkert att finnas långt efter.

Men lånar vackra ord, det gör dem gärna. Amerikansk marknadspolitik i svensk tappning blir med nödvändighet reklammässig. F.ö. är läget kanske bättre i USA just nu, än i Sverige. När mörkret är som störst är gryningen nära, som man säger.
Här är det väl rena natta.
Man borde göra något...

Thomas C Ericsson sa...

Det är ju tyvärr endast en marginell del av kulturlivet som syns i medierna, oftast från Sthlm. I lilla KInda t.ex. vimlar det av musik, konst, litteratur av hög klass. Men uppmärksammas knappt av lokalpressen och får definitivt inga pengar från stat och myndigheter. Likväl existerar den!!!

Andreas Björsten sa...

Då ligger det väl på dig att uppmärksamma den kulturen, Thomas! Eftersom ingen annan verkar göra det. Men naturligtvis har du en poäng i det du skriver.
P.S. Om du ser till någon vandrande munk i dina krokar kan du väl höra av dig. Han skulle eventuellt ta vägen förbi Vimmerby, min vän Lars Larsen alltså.