vinden för med sig måsskrik och havsskum
Majsfälten luktar gammal intorkad fotsvett
och hunden springer lycklig fram och tillbaka
på den lilla leden bakom Sockerbruket
De sovande knotigt gråa fläderträden
håller sig fast i den svarta Världsarvs-
jorden runt de gamla bassängerna som
användes för att tvätta betorna
Jag går runt lunden där göken hojtar
om våren, i vassen vid stranden
ligger svandun och gamla engångsgrillar
och hunden springer glatt fram och tillbaka
Där, mitt i naturen, i den svarta decembernatten
lutar jag huvudet bakåt, vänder ansiktet mot
himlen som i horisonten lyses upp av travet på fastlandet
och påminner om Ufot i Närkontakt av tredje graden,
fast utan musiken eller
potatismoset
Där står jag i mörkret och skakar av sorg
tårarna rinner saltare än Östersjön
in i munnen, öronen, nedför halsen
och jag gråter som en drunknande kalkon i ösregnet
ytterdörren och dammsugaren
när jag städar. Snart är ni här.
andas
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar