Jag lullar runt på gatorna i Lund

Hur dum var jag som ville bo i Lund? Här kryllar av K-brunnar och kullersten och jag hoppar OCD-maniskt på allt det runda och försöker låta bli att bryta benen av mig. Har hamnat i Palle Nielsenland och vill göra svartvit grafik, med vindlande gator och tegelstenshus. Tar bussen till Malmö, den långa vägen, vid Hjärup är min första tanke, "det var väl synd på sån prima åkermark", i Burlöv är ett köpcentra likt "köp ihjäl dig" i Färjestan, dit de gamla åker för att sitta en dag och titta på folk. Jag åker förbi och skrattar glatt åt husägaren till det förra sockerbitshuset som fått storhetsvansinne och byggt om det till ett palats med kolonner och pelare, som Kungen gjorde med kaffetorpet i Borgholm, helt utan sinne för proportioner, ibland är folk för roliga, fast de kanske skulle hålla sig till att bygga modeller. I Arlöv sjunger jag för mig själv, tittar på de urvackra husen kring det lilla torget vänder blicken åt höger, ett sockerbruksområde, så hemma jag känner mig, minns promenaderna med den hoppande hunden bakom de gamla bassängområdet i Mörbylånga på de upphöjda stigarna vid vattnet. Luftkonditioneringen i bussen vräker ut kall luft, luftfuktigheten är konstant hög och jag svettas i nacken ner på ryggen men fryser om fingrarna, när hjärtat stannar, för innanför staketet står en stor skylt som ser ut som sex svärd ihoptjongade till ett. Liknelsen med Tronen i Game of thrones är omedelbar. Scientologernas privata område, jag häpnar, jag trodde att de bara fanns i SouthPark.

Sen sniglar bussen sig in i Malmö och jag går till skolan och läser om svenska serietidningarnas tillblivelse. Katten Jansson är tydligen döpt efter Rolf Jansson. jag lär mig nya saker, hela tiden.

Puss M