2014-10-29

Juholt, Suhonen och jag, del 2

"Partiledaren som klev in i kylan" kan vara den främsta politiska thrillern som skrivits i Sverige. Det känns som om en väldigt viktig bok, långt bortom den aktuella medieuppståndelsen.

Jag är ju bekant med Daniel Suhonen. Minns inte hur det började, men vi träffades väl på någon uppläsning. Hur som helst lät han mig uppträda som estradpoet flera gånger på Socialistiskt forum i Stockholm, när han höll i det programmet i egenskap av vice chef på ABF Stockholm. Det här var i mitten av 00-talet.

Sen gick han vidare och blev chefredaktör för SSU:s tidskrift Tvärdrag. Jag lade märke till att de publicerade poeter och tänkte att jag kunde skicka in en dikt, även jag. Sagt och gjort, jag skickade in en opublicerad dikt som jag nyligen skrivit klart, Burksamlarens dikt kallade jag den.

Den kom med i Tvärdrag nr 1/2011 om reformismen, ensam på en sida. Vad jag inte visste och inte hade kunnat drömma om var att numret skulle delas ut i samband med Juholts installationstal ("kröningen" som det kallas i Partiledaren som klev in i kylan). Juholts mycket gripande tal utgick från en artikel av Stina Oscarson i samma nummer av Tvärdrag, som handlade om människor snarare som medborgare än som kunder på en marknad, om kulturpolitik och "icke mätbara värden". Enligt Suhonens Juholt-bok hade han skickat Stina Oscarsons artikel till Håkan Juholt i förväg och delar av den letade sig in i hans tal. Jag trodde snarare att han hade läst hennes artikel i tidskriften och att han därmed även hade läst min dikt (vilket han naturligtvis kan ha gjort). Hur som helst, jag kände mig därmed - på ett barnsligt och naivt sätt - delaktig i Juholts tillträde och de visioner han målade upp! Det här var väl också krönet på min verksamhet i offentligheten som någon slags kristen socialdemokrat (naturligtvis oorganiserad, men i vilket fall). Min empati har väl sedan dess blivit lite sliten i kanterna, misstänker jag. Men jag har själv varit där, i den situation jag skildrar.

Burksamlarens dikt

Jag vill ropa ut
att ditt människovärde är oändligt
fast burkarna bara är värda femtio öre!

I dagarna har man höjt panten
från femtio öre till en krona
medan människovärdet stadigt devalveras.

Burksamlare! du känner
hånet på din rygg
men jag ville ge dig något annat.

En upprättelse måste komma.
Sluta rota i papperskorgar
och ta ditt människovärde åter.

Det kommer inifrån dig själv
som en levande protest.
Det strömmar genom händerna du möter.

Inga kommentarer :