Bodil Malmsten

När jag läste dikter som förpoet till Bodil Malmsten på Poeternas Estrad en gång för länge sedan lyssnade jag antagligen slarvigt till hennes dikter, eftersom jag var uppfylld av mig själv. Men hon lyssnade desto noggrannare till mig; när jag kom hem senare samma kväll och lyssnade av min telefonsvarare fanns hon där, på telefonsvararen, och sa ungefär:

”Fina dikter du läste… tänk om du kunde skriva fler dikter som den där, om din pappa”.

Flera har vittnat om denna hennes omtänksamhet, den var verkligen genuin.