BOFH, del 18

Nu har Sven blivit lite kändis och omnämnd även på andra håll i bloggosfären. Så om ni inte redan läser Jenny Morellis blogg så avslöjar jag alltså härmed att hon är den trevliga nya bekantskapen jag skrev om i förra avsnittet av BOFH.

I torsdags när jag gjorde entré på jobbet så satt Sven i stolen bredvid min plats med en tröjluva över huvudet. Det såg ut som om han sov, men jag var inte riktigt säker. Vi skulle ha styrelsemöte och Kjell fixade och donade i köksavdelningen. Även Zita, Bobby och Julia befann sig i lokalerna.

– Det sitter en BOFH där, sa jag.

– Hur visste du att det var jag? undrade Sven.

Han sov alltså inte, men verkade ganska trött.

– Jag har beställt en dator, sa jag.

– Vilken då? undrade Sven.

– Precis en sådan som du sa, med 13" skärm och extra 1Gb, sa jag.

– Duktig kicka, sa Sven. Du vet väl att den brukar explodera?

Jag berättade för honom att min gamla iMac, den jag har hemma alltså, har fungerat utan minsta problem sedan 1999, men samma dag som jag fick mailet från datorleverantören med prisförslag på en Mac Book så började den gamla krångla. Nu går det inte längre att sätta på iMacen med mindre än att jag drar ut sladden först. Dessutom flimrar skärmen lite sorgset ibland så att dokumenten får oskarpa kanter. Jag delgav Sven min teori om att den gamla datorn förstås hade reagerat på mailet om den nya.

– Det är klart, säger Sven. Den är svartsjuk.

Sedan uppsnappar han någonting som Bobby säger borta vid skrivaren och hojtar (ja, som ni säkert har märkt så har jag ett uppdämt behov av att använda roliga anföringsverb eftersom man aldrig får göra det i romaner):

– Å, ska du ha fler snygga praktikanter?!

– Vadå, snygga praktikanter? frågar jag.

– Jag har hånglat med Bobbys praktikant, avslöjar Sven under luvan.

– Va?!? säger jag. Har du hånglat med Vanja?

– Det hamnar i bloggen, säger Zita som sitter bredvid och Kjell blir också nyfiken och kommer fram och läser över min axel.

Kjell: Hånglat med Vanja?!?! När har han gjort det?

Sven: Efter en blöt Carmenkväll så klart. (Han tittar fram ur luvan.) Den där bloggen innehåller föredömligt lite om data och föredömligt mycket om hångel.

Jag: Är det därför du är så trött?

Sven: Nej, det där med Vanja hände för flera veckor sedan. Jag har hjälpt (han nämner new age-gänget som beskrevs i BOFH del 15) hela jävla natten.

Jag: Blir det fler bilder på Gabriel med bar överkropp och svärd?

Julia: De höll på här i går och hade jättebråttom och sedan skriker den där Gabriel "stoppstoppstopp jag ser sur ut på alla bilder!" och så ska han byta bilder en kvart före deadline.

Sven: Framsidan gjorde jag på 45 sekunder. Inte ens ordförande Mao fick ha sig själv på varenda jävla sida i propagandabladet.

Jag: Hur har de råd att göra den där tidningen?

Sven: Gabriel har pyntat allting själv.

Julia: De har ingen filosofi, det är ju bara han. Kan man inte ändra i stadgarna på något vis, så att inte antiintellektuella människor får vara med här på verkstan?

Sven: (skrattar hjärtligt)

Julia: De är läskiga ...

När Sven och jag träffas nästa gång – på lördagen – berättar han att Kjell har listat ut varför Sven egentligen hjälpte till med det där layoutarbetet hela natten.

Sven: Det var för att få total makt över Gabriel. Kjell analyserade fram det. Jag hade bara kunnat säga: "nähä, då blir det ingen tidning". Så Gabriel var jättetimid och snäll.