Karel

Här ska han alltid finnas. Det är nån cirkus i byn. Kameler och giraffer. Alldeles nära träden.
Kropparna som böjer sej.
Här ska han alltid minnas. När han gick in i den mörka skogen.
Det är någon som ristar i trädet. Han nedtecknar våra namn. Vi försöker. Men kommer inte fram.
Jag tänker ofta på hans kusiner.
Kropparna som vänder sej runt stocken. Som försöker flyta med.
De varnar för vildsvinen här. Hur vilda de är. Hur vasst det hugger när det hugger.
Det var här Karel försvann. Han fick bara spel och drog. Det är en rätt hård skog för att vara Skåne. Han kommer aldrig tillbaka.
Jag minns Karels kusiner. Jag minns en svart begravning. Hur de gestikulerade och ville ha svar.